Det var inte många därute som stod emot den förlamade effekt som covid-19 skapade i mitten av mars. I stort sett alla företag, oavsett om man direkt berördes eller ej, blev tagna på sängen. Inget nytt startades upp, och många gick snabbt in i krisläge medan de som inte direkt berördes, gick in i ett avvaktande läge i väntan för att se hur marknaden utvecklade sig och hur konkurrenter agerade.
”Vi ställer inte in – vi ställer om”, troligen den mest frekvent använda frasen på LinkedIn under våren 2020. Vi ville alla att hjulen skulle fortsätta att rulla och initialt fanns en kämpaglöd hos företagen i Sverige, och en gemensam känsla av att fixa det här tillsammans.
I snabb takt lanserades flera krispaket för att försöka rädda företagen och jobben, bland annat med sänkta arbetsgivaravgifter och bidrag för korttidsarbete. Den sistnämnda möjligheten innebär i praktiken att anställda går ner i arbetstid under en period samtidigt som staten går in och ger ekonomiskt stöd till företaget.
Korttidsarbete är en fantastisk möjlighet, eller?
Ja, för företag som 1.) har kollektivavtal och 2.) som troligen bedriver någon form av industriföretag med repetitiva arbetsuppgifter snarare än ett entreprenörsdrivet konsultföretag.
Utan kollektivavtal måste företagen permittera minst 70 % av alla sina medarbetare till en och samma nivå. Våra konsulter har ofta full beläggning eller ingen beläggning alls och vem som har vad förändras beroende på uppdragen, och det går snabbt! Snabbhet och kundanpassning är A och O i en konsultverksamhet, det betyder också att våra medarbetare måste vara lika tillgängliga och snabba i vändningarna.
Genom bidraget för korttidsarbete signalerar vi som företagsledning, att vi har en kraftig kris som vi behöver hjälp med, men vi tar hjälp av staten för att hålla företaget flytande istället för att vi tar hjälp av våra medarbetare?
Vi påverkades givetvis av den förlamande effekten som utbredde sig från mitten av mars varför vi tog beslutet att ansöka om bidrag för korttidsarbete. Det vi märkte i början på maj var att vi hade svårt att få till de uppdrag vi faktiskt hade och de nya vi fick in med upplägget som korttidsarbetet erbjuder. Vi tänkte om, och ett par veckor senare tog vi ett nytt beslut, att häva permitteringen trots att vi ur ett ekonomiskt perspektiv hade behövt fortsätta med den.
Alla medarbetarna är avgörande för oss i vår framgång, och vi ser att det är våra medarbetare som gör det lilla extra för att ta oss igenom den ekonomiska krisen som covid-19 skapat. Det här visste vi ju om redan innan pandemin, men det blev solklart några veckor in i permitteringen. Genom bidraget för korttidsarbete signalerade vi som företagsledning, att vi har en kraftig kris som vi behöver hjälp med, men vi tog hjälp av staten för att hålla det flytande istället för att vi tog hjälp av våra medarbetare?
Självklart inser vi att långt ifrån alla företag kan resonera så här, men driver man ett konsultföretag där alla kan kompetensutveckla sig och bidra till försäljning, så tror vi att man passiviserar sitt företag snarare än ”boosta” det genom att ta del av bidraget för korttidsarbete. Permitteringen var på väg att skapa en kultur, som vi inte kunde stå för på Prodiem. Med facit i hand, så är det egentligen ganska självklart att bidrag som främjar en viss passivitet har den effekten. Vi kan också se detta på underkonsultmarknaden, där en del egenföretagare valt att vara permitterade hellre än att anta erbjudandet om konsultuppdrag på deltid, det främjar inte företagande.
Kris är utveckling, och vi ska utvecklas tillsammans med våra medarbetare! Alla på Prodiem arbetar idag 100 % för att ta oss ur detta. Vi gasar oss ur krisen genom att vara i nära dialog med våra kunder, konsulter och kandidater. Vi satsar på att klara oss här och nu, men även på att stå starkare när krisen är över. Det är de starka som kommer att överleva, och vi ska vara en av dem.
Regeringens förslag till korttidsarbete är bra för många företag, men saknar värde för andra. Alla fick inte samma möjlighet till hjälp i denna pandemi. Vi måste fortsätta att utveckla våra företag och vi kommer att behöva fler – inte färre – entreprenörer i Sverige.
Anna Abrahamsson, VD
Viktoria Simmingsköld, Försäljnings- och Marknadschef, Grundare
