EU smattrar ständigt nya regelverk som antingen redan är i kraft eller som kommer att implementeras inom kort; GDPR, NIS2, Pay transparency directive, ifrs och CSRD. Det kan ibland kännas överväldigande att förstå vad som faktiskt behöver göras. Alla dessa nya direktiv innebär också en ökad administrativ börda för de flesta företag, särskilt för de mindre.
I en serie om 3 artiklar kommer jag att guida er genom min resa som projektledare för en CSRD-implementering. Ni kommer att få följa mig när jag går från att förstå regelverket till hur man implementerar CSRD, analyserar de olika d elarna och upptäcker de strategiska fördelarna genom att granska sin verksamhet. Och inte minst, hur man undviker fallgropar genom att ta del av mina ”lessons-learned”. Mitt namn är Ghalia Saidavi Lindberg; ekonom, projektledare och systementusiast, med en passion för att se människan i helheten.
Kort om regelverket
Ni kanske tänker ”Nej! Inte mer teori!” Men för att kunna hantera CSRD korrekt, behöver man förstå regelverkets ursprung. CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive, Directive (EU) 2022/2464) är EUs nya hållbarhetsdirektiv, som införlivades i den svenska Årsredovisningslagen 1 juli 2024. CSRD baseras på EU:s Green Deal och handlingsplanen för hållbar finansiering och har sin grund I Parisavtalet och målsättningen om högst 1,5graders global uppvärmning. Syftet är att harmonisera hållbarhetsrapporteringen och att säkerställa jämförbar, transparent och pålitlig information för investerare och andra intressenter.
Vi talar alltså om att dela med sig av information. Rapporteringen kan i stort sett likställas med den finansiella rapporteringen och de rapporteringskrav som ställs på bolagen utifrån befintlig finansiell lagstiftning. Därför är CSRD rapporteringen en del av Årsredovisningslagen och sker som del av bolagens ordinarie årsredovisning.
VM i akronymer, lessons-learned #1
CSRD består av en mängd olika förkortningar och akronymer som kopplas till både analys, rapportering och inte minst till det strategiska hållbarhetsarbetet. Kom ihåg att begreppet ”hållbarhet” numer inte enbart likställs med miljö utan omfattar hela ESG-spektrat; Miljö (E- Environment), Socialt ansvar (S- Social) och Bolagsstyrning (G- Governance).
EFRAG, EU:s normgivande organ, inkluderar en lista med definitioner i sitt appendix. Det är dock viktigt att ni redan från början ser över de befintliga definitionerna av de viktigaste begreppen. Det är viktigt att undvika att vanliga termer som t.ex. ”risk”, ”tidsperioder” och ”scope” definieras olika i olika sammanhang. Vi valde att lägga till en flik med definitioner i alla våra analyser för att underlätta förståelsen och säkerställa kontinuitet för både oss i bolaget och för revisorerna.
Apropå Revisorer, lessons-learned #2
CSRD är en lika stor nyhet för era revisorer som för er. Detta innebär att arbetet med CSRD och rapporteringen måste bli ett gemensamt projekt. Säkerställ därför att ni har en tydlig plan för alla delleveranser fram till årsredovisningen. Ett tips är att boka in löpande avstämningar för att säkerställa att man har samma uppfattningar om CSRD frågorna.
Intressenter och den dubbla-materialitetsanalysen, lessons-learned #3
Inom CSRD skall två perspektiv tillämpas. Ni ska analysera bolagets verksamhet inifrån och ut samt utifrån och in, dvs både hur bolaget påverkar sin omgivning (impact) och hur bolaget blir påverkad (risk/möjlighet). Det krävs ofta mer information än vad som redan finns i verksamheten för att få en tydlig bild av dessa frågor. Olika intressenter, såsom investerare, långivare, kunder, medarbetare, samhällsfunktioner och fackliga representanter, kan leverera värdefull input till arbetet med dubbla materialitetsanalysen (DMA). Intressentdialogen kan genomföras genom enkäter för att få kvantitativa data, men personliga intervjuer kan ge få djupare insikter. Många intressenter har en fullbokad kalender, så det är viktigt att boka möten i god tid. Resultatenfrån intressentdialogen kan med fördel sammanfattas i ett PM som sedan ligger till grund för rapporteringen och revisorernas granskning.
CSRD som projekt, lessons-learned #3
Det är viktigt att inkludera olika verksamhetsresurser för att täcka de initiala informationsbehoven inom de olika fokusområden, tex. ekonomi, HR och verksamhetsutvecklare. Det kan vara önskvärd att en av medlemmarna i teamet har rapporteringsvana, både för att kunna förstå regelverket, och för att kunna omsätta inlevererade data till text samt att en av medlemmarna är van vid att samla in och hantera stora datamängder.
Alla projekt kräver ett strukturerat ledarskap, särskilt när man ska sammanställa ny data utifrån ett nytt regelverk. Säkerställ att ni utser en projektledare med både ansvar och befogenhet att leda ert CSRD-projekt.
Varje projekt innebär en ny utmaning, och CSRD är inget undantag. För att lyckas behöver ni avsätta särskilda resurser för implementeringen. Jämför gärna med ett IT-projekt, där man ofta har en projektledare, ett projektteam och olika arbetsgrupper för förankring. När implementeringen är klar kan projektet överlämnas till den ordinarie organisationen för förvaltning.
Och ja, det kommer att behövas tid. De resurser som ska ansvara för CSRD rapporteringen måste ha rätt förutsättningar för att kunna genomföra alla delar i CSRD arbetet.
Sist men inte minst; återuppfinn inte hjulet! Använd begrepp, nyckeltal och liknande som redan finns i verksamheten men se över hur man mäter t.ex. i olika länder.
Jag hoppas att ni vill följa med mig i nästa artikel, som kommer att fokusera på det praktiska arbetet i CSRD projektet och tips kring hur du kan förhålla dig till regelverket. Vi ses i juni!
