Varför ålder, erfarenhet och livsfas är nästa stora tillgång för företag som vill ligga i framkant
Vi lever längre än någonsin. Många av oss är friska, nyfikna, engagerade – långt upp i åren. Samtidigt förändras vår syn på livet. Vi vill inte bara ha fler år, vi vill ha fler goda år – med mening, sammanhang och energi. Det är här begreppet longevity kommer in (jag beskriver snart vad det innebär).
Men medan samhället förändras i grunden, står arbetslivet ofta kvar i gamla strukturer. När människor som passerat 50 har mycket kvar att bidra med – blir de istället bortvalda. När drivkrafterna förändras – fortsätter arbetslivet att mäta framgång på samma sätt.
I den här artikeln utforskar vi hur vi borde tänka kring arbetslivet – och varför det är dags att se ålder, erfarenhet och livsfas som framtidens starkaste tillgångar.
Vi lever längre – men tänker vi längre?
Vi står mitt i en av vår tids stora skiften. Livslängden ökar. Pensionsåldern höjs. Fler vill – och måste – arbeta längre. Samtidigt är mycket i arbetslivet fortfarande format utifrån en annan verklighet – en där karriären når sin topp runt 40, och där man därefter förväntas trappa ner, snarare än upp.
Är det en rimlig modell i en tid när ”60 år är det nya 45 år”?
När vi har 20, kanske 30, aktiva arbetsår kvar – efter att vi fyllt 50?
I dag talas det allt oftare om longevity. Ett begrepp som tidigare mest hördes i medicinska eller hälsosammanhang, men som nu börjar leta sig in i samhällsdebatten, ledarskapsstrategier – och arbetsplatser. Longevity handlar inte bara om att leva längre. Det handlar om hur vi lever friskare – och hur vi fortsätter vara levande.
Vad innebär longevity egentligen?
Söker man på ordet ”longevity” möts man av flera definitioner. Det kan handla om biologisk livslängd, om åldrande, om anti-aging eller om hälsostrategier. Men det som återkommer i de flesta sammanhang är en grundidé: att inte bara förlänga livet i tid, utan också i kvalitet – fysiskt, mentalt, socialt. Det är här longevity också blir relevant för arbetslivet.
Longevity syftar till att förlänga de friska, aktiva, socialt och mentalt meningsfulla åren i livet. Och för att göra det krävs mer än bra gener.
Det handlar bland annat om:
- Fysisk hälsa – rörelse, sömn, stresshantering, bra kost
- Mental balans – återhämtning, självinsikt, riktning
- Ekonomisk trygghet – möjligheten att försörja sig
- Social gemenskap – relationer, tillhörighet, delaktighet
- Meningsfull sysselsättning – att få vara behövd och känna syfte
Titta ordentligt på listan igen – och tänk: hur många av faktorerna påverkas direkt av hur vi arbetar?
Arbetslivet är inte bara en plats där vi får ihop pengar. Det är en plats där vi hittar rytm, roller, mening.
Att kunna fortsätta jobba – på sina villkor – är inte en lyx. Det är en hälsofråga.
Vad kan vi lära oss av de som lever längst?
I de så kallade blå zonerna – några platser i världen där ovanligt många människor blir över 100 år och samtidigt behåller livskvaliteten – har forskare identifierat gemensamma nämnare.
Det handlar inte om dyra hälsokurer eller exklusiva genetikprogram. Det handlar om vardagsliv. Naturlig rörelse, meningsfullt arbete, starka sociala band och ett tydligt livssyfte.
Människor i de blå zonerna lever sina liv med naturliga inslag av fysisk aktivitet, små men täta gemenskaper och socialt stöd. De fortsätter vara delaktiga långt upp i åldrarna – inte för att de måste, utan för att de vill. De har ett syfte, de är en del av en gemenskap, och de känner att de behövs.
Vad skulle hända om vi såg på våra arbetsplatser genom ”blåzon-glasögon”?
Skulle vi då värdera våra mest erfarna medarbetare annorlunda?
Skulle vi se att sysselsättning, gemenskap och ansvar är just det som håller oss friska?
Och skulle vi kanske också inse att det är just dessa faktorer som behövs för att bygga långsiktigt hållbara organisationer?
När livsfas möter arbetsform
För flera kvinnor och män som passerat 50 förändras också drivkrafterna. Det handlar kanske inte längre om att klättra i karriären – utan om att jobba smart, fritt och meningsfullt. Att få bidra – men på egna villkor.
Konsultrollen erbjuder här en väg. Projektbaserat arbete, tydliga ramar, självständig tid. Den passar ofta livsfasen – men även här kan finnas en baksida: tankar om att uppdrag går till yngre kandidater?
Är det något du känner igen – som rekryterare, uppdragsgivare eller konsult själv?
Och en annan aspekt: är det annorlunda att vara äldre konsult än att vara äldre anställd? Är konsultrollen mer tillåtande – eller gömmer sig samma gamla attityder bakom nya titlar?
Läs: Åldern i konsultvärlden: Tillgång eller utmaning?
(Christina Sundequist)
Arbetslivet som en del av hälsan – inte ett hot mot den
Vi talar ibland om arbetsmiljö som något vi måste “överleva”. Men tänk om arbetet – rätt utformat – är en av våra starkaste hälsoresurser?
Forskning visar att social isolering är lika skadligt för hälsan som att röka 15 cigaretter om dagen. När människor fasas ut från arbetsmarknaden, förlorar de inte bara inkomster – de förlorar identitet, sammanhang och en plats i världen.
Om vi vill ha ett samhälle där människor håller – i kropp och själ – behöver vi ta arbetslivet på lika stort allvar som kost, sömn och motion.
Klimakteriet – en blind fläck i arbetslivet?
Klimakteriet inträffar för kvinnor runt 45–55-årsåldern. Detta är en övergång – en biologisk förändring som kan påverka energinivå, kognition och känsloliv. Klimakteriet är fortfarande ett outtalat område i många organisationer – trots att det påverkar över hälften av arbetsstyrkan, under flera år.
Det handlar inte bara om fysiska symptom som värmevallningar, utan också om hjärndimma, minnesproblem, sömnsvårigheter, humörsvängningar – och känslan av att inte riktigt känna igen sig själv. I kombination med prestationskrav och brist på förståelse riskerar kvinnor att tappa självförtroende, missa karriärmöjligheter eller till och med sjukskriva sig och säga upp sig.
Klimakteriet ska inte ses som ett avbrott. Det är en övergång. Det kräver ett arbetsliv som inte tiger – utan tar ansvar.
Precis som vi idag talar om stress, utmattning och psykisk ohälsa – behöver vi kunna tala om klimakteriet utan skam och tabu.
Läs: Framgångsrika företag tar klimakteriet på allvar – en guide till arbetsgivare
(Christina Sundequist)
Vad krävs av framtidens arbetsliv?
Vill vi ta longevity på allvar behöver vi skapa ett arbetsliv som stöttar det. Ett arbetsliv där människor i olika faser får bidra – och växa.
Låt oss summera:
- Se ålder som potential, inte risk
- Rekrytera utifrån livsfas och erfarenhet
- Gör plats för kvinnor i hormonell förändring
- Inkludera äldre i projekt, dialoger, utveckling
- Blanda generationer – och lär av varandra
Det handlar om hållbarhet och modernt synsätt.
Det handlar om affärsstrategi – och det kräver ett annat tänk för dig som ledare.
Det handlar om värme, människosyn och klokt ledarskap.
Och det handlar om att skapa arbetsmiljöer där människor får växa – även efter 55.
En ny fråga för framtiden
”Hur långt har du kommit i karriären?”
har länge varit en vanlig fråga. Men kanske är det dags att börja fråga något annat:
”Vilken riktning vill du ta nu?”
För om longevity är framtiden – då måste arbetslivet börja leva upp till det. Redan idag.
